Alltså, det lossnar inte med Tess. Vi kan inte prata och om en av oss skämtar så fattar den andra typ en kvart för sent. Jag var så säker på att det skulle bli vi när Ana (hennes förra bästis) flyttade i julas. Men bara för att båda behöver en ny kompis(ja, jag behöver fortfarande någon på riktigt efter Carro - två år senare!!) så är det ju inte säkert att man är typ menade för varandra. Idag ska jag ändå FÖRSÖKA. Göra som mamma alltid säger: verka intresserad och glad (och försöka att inte gäspa eller kräkas under tiden - egen anmärkning).
Trevlig och glad idag - klämkäck, here I come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar