Orkar aldrig skriva. Det händer liksom inget nytt. Idag är det bibbla-toan igen efter att Jackie gjorde sig lustig över Prästgudinnan igen.

Jag gick förbi ett bord där hon satt med sina balla vänner i åttan.
"Haha, Prästgudinnan", sa hon ... "tänk att ALLA vid det här bordet går och konfirmerar sig för din pappa".

Och sedan gjorde hon en av sina berömda konstpauser då man vet att hon laddar för mer.

Jag gick jättefort för att slippa höra. Men jag kunde ändå inte undgå. Hon viskar ju inte precis.

"Eller förresten ... vilka har slutat? ELler hur? Det var så jävla tråkigt!"

Ibland känns det som om jag fortfarande börjar fyran. Typ varje vecka samma sak. Men om jag tänker på alla jag har nu, och på att allt är mer bra än dåligt så känns det bättre.

Men jag skulle önska att Jackie inte fanns! Så är det!